SOFTWARE OUTAGE (Software Khuarel chhiatna)

SOFTWARE OUTAGE
(Software khuarel chhiatna)

Er. Chhungpuia Renthlei

Senior Technical Officer, NIELIT Aizawl


Software outage awmzia chu chhan hrang hrang vanga software application emaw, system software buaina hi a ni. A chhan langsar zual te chu:- software code dik tawk loh vang te, servers leh network infrastructure that tawk loh vang te, maintenance lehupdates mumal loh vang te, software hlui tawh vang te leh Cyberattacks vang te a ni thin. Hei bakah hian software siamtu, administrator leh a hmangtu tihsual (human error) vang a ni thei bawk. Software hmangtu tenharsatna namenlo an tawh phah a, document pawimawh tam tak a bo thei a, online transaction ah pawisa kan hloh teuh thei bawk. Software siamtu company pawhin customer leh sum tam tak an hloh phah thin.

Vawiin thlenga khawvela software Outage lian tham ber chu July 19, 2024 a CrowdStrike's faulty update an tih microsoft cloud-based security software update sual kha a ni. CrowdStrike's Falcon software update fuh loh vangin computer system leh Microsoft Windows bakah Microsoft Windows thlunzawm hmanrua 8.5 million zet a tibuai vak mai a.Thlunzawm a ngah si a, khawvel puma airlines, banks, broadcasters, healthcare providers, retail payment terminals leh cash machines a chawkbuai a. Abikin Aviation sector a khawih buai hle a, Flight check-in system a chhia a, flights za tel meuh delay/cancel a ni. India ramah pawh Delhi, Mumbai, Bengaluru leh Hyderabad airports a buai a, Indigo Airlines, Akasa Air, SpiceJet, lehVistara ticket booking a buai vek bawk. Microsoft Teams, Windows 365 leh OneDrive a buai a, Khawvel pum huapin US dollar tluklehdingawn 10 aia tam hloh a ni.

Kumin 2024 July thla khan India ramchhunga finanancial institution hrang hrang ten online transaction tih nana an hman ber C-Edge Technologies Ltd software pawhin Ransomware Attack vangin UPI harsatna a nei a, customer ten ATM leh UPI hmangin pawisa an lachhuak theilo. National Payments Corporation of India (NPCI) chuan C-Edge Technologies chu ni engemawzat retail payment systems hmang theilo turin a khuahkhirh a. India ram chhunga Regional Rural Bank 14 (Mizoram, Meghalaya, Arunachal Pradesh, Nagaland, Andhra Pradesh etc.) leh Cooperative bank thenkhatin NPCI Retail Payment/ Digital Service (UPI hmanna - GPay, PayTM, PhonePe, IMPS e.t.c) -ah harsatna an tawk.

India ramah ringawt pawh Software outage hi a thleng zing hle.Nikum2023 ah Banking leh healthcare software ten cyber attack an tawk a, data tam tham tak ruk chhuah a ni. Digital payment services UPI, GPay, PayTM, PhonePe e.t.c ten harsatna an tawk zing hle bawk.Heng bakah hian Telecom Network, E-commerce website leh Cloud Service ah harsatna engemaw zat a awm bawk.Tin, kum 2022 ah Aadhaar software, IRCTC Website, Amazon India Website, SBI Mobile Banking App, ICICI Bank iMobile App, Paytm Wallet, Flipkart App, Zomato Delivery software e.t.c ten harsatna lian tak an tawk bawk.

Social media software outage pawh thleng zing hle. Kum 2018 khan Twitter, YouTube leh Snapchat outages vangin buaina a awm a.India ramah phei chuan darkar 2 lai YouTube video streaming services a buaiphah nghe nghe. Facebook Outage (2019) vangin darkar 14 zet Facebook, Instagram leh WhatsApp user maktaduai 400 chuang ten buaina kan tawk anih kha.Telegram Outage (March 15, 2024), TikTok Outage (April 1, 2024), Twitter Outage (April 15, 2024), Facebook Outage (May 1, 2024), Instagram Outage (May 15, 2024), WhatsApp Outage (June 1, 2024) leh YouTube Outage (June 15, 2024) vanginn India ram chhunga custmers maktaduai tel internet leh mobile services a khaihlak a, company ten customer leh sum thahnem tak an chanbawk. YouTube outage hnuhnung ber chu August 3, 2024 kha a ni. minutes 34 leh darkar 7 inkar Video upload leh download a muan bakah video quality a chhe bawk.

Financial softwares outage pawh kumin 2024 ah ringawt pawh a tam hle. Paytm Wallet Outage (January 5, 2024), PhonePe Server Outage (January 19, 2024), Amazon Pay Outage (February 17, 2024), Flipkart Payment Gateway Outage (March 3, 2024), WhatsApp Pay Outage (March 17, 2024). Kan hman lar em em Google Pay(GPay) pawhin GPay Outage (January 3, 2024), Google Pay UPI Outage (February 3, 2024), GPay Server Outage (March 2, 2024), GPay UPI Outage (March 16, 2024), GPay Wallet Outage (April 2, 2024), GPay Customer Support Outage (April 16, 2024), GPay Security Update Outage (May 2, 2024) leh GPay Maintenance Outage (May 16, 2024) a nei. India khawpui lian local transportation bookna Ola Money Outage (May 3, 2024), Uber Pay Outage (May 17, 2024) vangin harsatna lian tak a thleng a. Kumin 2024 July thla vek khan Financial institution leh regional bank tam tak ten harsatna an tawk a, mizoramah pawh Mizoram Rural Bank customer ten Gpay leh online transaction ah buaina an tawk hnasa hle anih kha. Heng outages hian rampumah custmer maktaduai tel online banking service a tibuai thin.

Telecommunication software outrages vangin India ramah pawh harstana a thleng zing thin hle.Kum 2017 khan Idea Cellular Network leh Vodafone Network outage vangin harsatna kan tawk a.Kum 2018 khan Aircel Network leh Idea Cellular Network outage vangin harsatna kan tawk leh a. Kum 2019 khan Airtel Network leh Jio Network BSNL Network outage vangin harsatna kan tawk bawk. Kuim 2020 khan Vodafone Idea Network leh BSNL Broadband outage vangin buaina a awm bawk.

Sorkar Website leh software pawh a bang bik lo. Sorkar hnathawk ten train leh flight ticket an lakna IRCTC Website Crash (2019) vangin harsatna namenlo a thleng a. Aadhaar Software Glitch (2018) leh Aadhaar Website Outage (January 24, 2024) te khan India rampumah Aadhaar-based authentication services a tibuai hle bawk. Income Tax e-Filing Portal Outage (January 10, 2024) khan tax petu te a chawkbuai hle a.Passport Seva Website Outage (February 21, 2024) vangin passport pekchhuah a buai bawk.NIC (National Informatics Centre) Website Outage (May 10, 2024) vangin sorkar website tam tak a buaia. CBSE (Central Board of Secondary Education) Website Outage (March 24, 2024) vangin zirna in leh zirlai ten harsatna an tawk bawk.

Inven dan:
Tunlaiah mizoramah pawh mimal, sumdawng, zirna in, sorkar leh kohhran thlengin online transaction leh software tellovin hna kan thawk thei tawh lo a. Software developer thiam kan pung ve zel bawk a, man to tak takin sorkar leh kohhran tan software, mobile apps leh website kan siam sak a. Data pawimawh regular taka backup te, sofrware regular taka update te, software notifications leh status check ngun te leh software a chhiat palh pawha hna a khaihlak loh nan a tlukpui software dang hman tur neih te, Password vawnhim te, Antivirus software update te, leh Firewall mumal tak neih te a pawimawh hle. Financial software bikah chuan hetiang Software outage hunah hian transaction tih loh hmiah hi a him ber bawk. Khuarel chhiatna vanga leimin, in chim leh kawng ping kan buaipui mup mup lai hian zoram mipui hian engemaw chhan hrang hrang avangin englai pawhin software outage lian tak tawk thei kan ni tih hria ila. Software maintenance, security update leh database backup plan mumal tak neih tum theuh ang u.

Post a Comment

0 Comments