CYBER CRIME & SECURITY (Briefing)

CYBER CRIME & SECURITY (Briefing)

Cyber kan tih mai hi Cybernetics lamtawi a nia, Electronics hmanraw hrang hrang inthlunzawm (Network) tihna a ni. Internet hi khawvela network lian ber a ni. ICT hman khawlohna avanga dan bawhchhiatna sual chi hrang hrang te hi Cyber crime tih a ni. Hetiang thilsual titu te hi cyber criminal tih an ni bawk.

Common Cyber criminal : Heng ho hian pawisa ruk chhuah an tum ber . Bank leh Financial institution account an ru thin. Phishing leh ransomeware hmangin mimal leh pawl pawisa an ruk sak bawk.
Cyber Terrorists :An tum ber chu ram pum huap thil khawih chingpen a ni. sorkar data pawimawh tak tak an ru thin.

Cyber Espionsage : An tum ber chu sipai leh company lian project formula leh ruahmanna ruk a ni. Virus hmangin Military leh company lian server data an ru chhuak thin.

Cyber Hacktivists: Heng ho hian khawvel hmun hrang hrangah pawl an din a, politics agendas an buaipui ber. Server leh mimal data an ruchhuak a, election campaigns hun laiin an thehdarh vak thin. Politician tam tak an tichhe thin.

Cyber Security :
Cybersecurity awmzia ber chu cyber khawvela thil sualtitu (Cyber Criminal) laka network, computers, Mobile lehr electronic hmanrua venhim dan hi a ni. Cyber security hian pawikhawihtu te laka data integrity, confidentiality leh availability (ICA) vawnhim tlat hi a tum ber a ni bawk. Cyber security hi branch hrang hrangah then a ni.

1. Network security: Network traffic leh data venhim dan leh software leh hardware siamrem dan  
2. System security: Mobile/ Computer sytem hardware leh software venhimna
3. Application security : Computer leh Mobile Application sosftware venhimna
4. Information security : Phalna neilo ten a ruka data pawimawh an hmuh, khawih danglam, copy leh thehdarh lohna tura venhimna a.
5. Web security : Web application/ Website venhimna
6. Mobile security : Wireless computing hmanrua i.e smartphones tablets, laptops e.t.c venhima.

Post a Comment

0 Comments