IoT(Internet of Things)
-Er. Chhunguia Renthlei
Smart lam pum chu Self-Monitoring, Analysis, and Reporting Technology a ni. Smart awmzia ber chu Computer anga internet hmanga connect theihtura Internet Protocol (IP) Address nei leh atul apiang rang taka buaipuitu( Processor) leh data dahkhawmna ( Storage media) tha tak nei sawina a ni. Tin, smart device hian a huam zau hle a, wireless a thlunzawm(network) theih leh hmanraw pakhat atanga hmanraw danga information in pektawn (Sharing) theih a ni bawk. Hei bakah hmun dang atanga hman leh thunun theih( Remote Access & Control) tura sensor leh chhinchhiahna (Unique indentification) nei thlap a ni bawk.
Smart Technology hi tunlaiah chuan IoT(Internet of Things) hmanga siam deuh vek a ni. IoT hian a tum ber chu radio frequency identification (RFID) technology mihring, mechanical & digital machines leh ransa thlenga Unique Identifiers (UIDs) hmanga Mihring leh mihring (human-to-human) leh Mihring leh Khawl (human-to-Machine) inbiak kher ngailova, khawl leh khawl (Machine - Machine) in be tawn thei tura thlunzawm (Network) a ni. Network huam chhungah internet kaltlangin hmanraw hrang hrang te a control theih bakah information pawimawh khawlkhawm leh inthawn tawn theih a ni bawk. Tun hma a Computer leh mobile ringawt hmanga internet tih theih ang thin kha, IoTs chuan hmanraw hrang hrang hmanga tih theih turin a siam a, Internet of Everything (IoE) a ni ber mai.
Tun hma lama kan hriat ngai loh Smart technology thil thar tam tak kan hre chho zel a.Mizoramah pawh van sang atanga thlalakna (Drones), Automatic Teller Machine (ATM), Smart Utilities & Energy meter, Smart TV, Closed Circuit TV ( CCTV) camera leh hmanraw changkang tak tak kan hmel hriatin kan mit ngeiin kan hmu nitin ve ta. Heng te hi IoTs real time example vek an ni. Kum 1982 khan Carnegie Mellon University ,USA ah internet atanga control theih turin Coke machine an siam a, hei hi khawvel Internet-connected appliance hmasa ber a ni. June 2000 khan LG Internet Digital DIOS te chuan Internet connect theihna Local area network ports nen Internet-connected refrigerator an siam a. Hei hi khawvel a IoT hmasa ber a ni.
21 Century kan thlen meuh chuan technology hmasawnna a sang hle mai a, Tunlaiah chuan Mobile, TV, leh hmanraw hrang hrang smart devices ah an upgrade mek zel a. Power & Electricity hmanraw hrang hrang te pawh Smart Technology hmanga upgrade a ni mek ta. Power loss ti tlem tur leh renchem taka power kan hman theih nan internet kaltlanga control theih turin Power monitoring & controlling system hrang hrang: Smart light bulbs, Smart street lighting systems, Smart meters, Smart sockets Smart Grid .e.tc kan buaipui chho ta.
Smart Grid hi kan load mamawh mil zela smart meter hmanga electricity semchhuah leh hmanral kawnga min puitu a ni. Ethernet based communication hmangin substations hrang hrang a connect thei a, Power indaih lohna lai te leh load lak tur aia tam load lakna te awlsam takin a hriat theih a ni. Abik takin load sang lai (peak hours) ah power supply renchem taka semchhuah nan a tangkai hle.Tin, consumer ten power kan hmanral dan record mumal tak smart meters hmanga englai pawh a chhinchiah theih anih vangin load lak controlna atan leh power billing sang lutuk tur control nan a tangkai hle bawk. Hei bakah hian Line chhe lai awlsam taka a chhe lai zawng hmuh nan leh siam that nan a tangkai hle bawk.
Load siamrem nan:
Smart Technology hian heng energy-consuming devices e.g. switches, power outlets, bulbs, televisions, etc a thunun theih avang hian energy hmanral balance siam nan a tangkai hle mai. Cloud-based interface hmanga hun bi nei thlapin kan hmanraw hrang hrang switch on -off theih a ni a, Advanced Metering Infrastructure (AMI) hmang in transformer in power a pekchhuah dan tur pawh siam rem theih bawk. Entir nan consumer ten power kan hman tur bituk aia tam a hman chuan transfomer feeder ah a load lak dan a hriat theih anga, automatic in consumer hnenah warning message a thawnchhuak nghal ang.Tunlai smart meters te hian power distribution station leh consumer te hi two-way communication facility min pe a. A awmzia chu distribution station hnenah englai pawhin kan load lak dan real-time data a hriat tir thei a.Hemi hmang hian distribution station ten a tul angin adjustment an lo siam zung zung thei.
energy consumption control nan :
Light kan switch off theihnghilh avangin in tul lovah current a luang ral thin. Electric bill a tisang a, midangin current mamawh khawp an hmuh loh phah thin bawk. Smart technology hmangin automatic in power consumption a control theih, internet kaltlangin khawi hmun atang pawhinlight kan switch off thei a, heating & cooling equipment kan control thei dawn a.Heivang hian Smart Technology hian Power renchemna lamah consumer te min pui nasa thei hle dawn a ni. Global System for Mobile Communication (GSM) leh application Software hmangin hmanraw hrang hrang kan switch on/off thei a. On-off hun bi kan siam thei bawk.
power hmanral chhut chhuah nan:
Smart technology hian power hmanral chhut chhuahna ah consumer te tan atangkai hle. Smart meter hian mobile apps hmangin consumer te hnenah power kan hmanral zat te, budget zira power kan neih belh theih zat emaw, tihtlem tul zat te min hriattir thei a.Mobile top up kan thun ang mai hian englai pawh a kan mamawh zat power kan neih reng theih nan Power plan leh tarriffs kan siamrem thei.Tuna kan billing system anga thla tawpa bill pe lovin, kan budget mil ang zelin pre paid billing system kan hman theih a ni. Mobile hmanga bill hriat theihna MobileBased Electricity Billing System hmang hian consumer ten mobile phone hmangin kan bill kan dawng thei bawk. Smart technology hi power distributor mai bakah keini consumer te tan a tangkai hle mai.
0 Comments